seriöst, så himla mkt så pågår nu. jobbmässigt, privat, och annat i min omgivning. jobbiga minnen som poppar upp som jag på ngtvis försöker få ngn rätsida på. skitgrejer som jag vet att jag verkligen inte tjänar ngnting på att älta. men lik förbannat dyker det upp ibland, och gnager i skallen. varför blev det så? kastade jag bort massa år på skit bara. ja, troligtvis, men blir det bättre att älta den skiten? nej. lärde den mig ngt? ja, lite onödigt hårt kanske. men skit i det. hänt är hänt. det har gått tio satans år sen dess. sen finns det massa annat olöst som jag skulle vilja vet, hur folk tänkte. spelar det roll? nej. men skitit då, idiot. åh, hatar att jag analyserar skit som jag faktiskt inte kan påverka. så släpp det.

sen andra känslor som bara sveper in och sätter massa frågetecken i skallen? gör jag rätt? kan jag påverka mitt liv? varför jag funderar? det vette tusan. eftersom jag i grunden är nöjd. galet. men när mkt händer runt omkring en kanske det sätter igång tankar.

ah, det dyker upp på och då. sen ifrågasätts mkt just nu. är det bra? kan det blir bättre? kan jag påverka det? osv. så himla glad över det jag har. älskar lillan. min lilla terror. finns inget bättre än en lite bullkladdig hand som placeras på min kind i kombo med hennes lilla nasala röst som säger att hon älskar mig. fan för på det. himmel.

moods

revenge

some day you ache like i ache, bastard!!!!

desire

till livets mening

men i slutänden ändå pepp. nu vecka nya möjligheter. starkare, snyggare, bättre. helt enkelt lysande.

avslutar med boyband, dvs upptempolåt utan djupare innehåll som går i dur.