sushi är mums. tycker stor och liten.

babygym is da shit. bebben sover, och N myser bredvid.

hela min kropp skriker av sömnbrist. det gör ont överallt i kroppen. orsaken är livets mening. inte den stora, utan den minsta minsta. han har kolik. kolik= gap och skrik och mkt rapar väldigt mkt tid av dygnet. inte alls ovanligt när man är för tidigt född. inte mindre jobbigt. dessutom så tycker bebben att han ska äta varannan timme. dygnet runt. OMFG! det betyder att jag aldrig kan sova mer än max 2 timmar i sträck. sen 19 nov. det är länge det.

imorse var jag så trött att jag sluddrade. går runt i ett dimmoln och orkar inte riktigt ngnting. och jag vet, det finns många som har det mkt tuffare än jag. men jag måste bara få klaga för att få det ur systemet. för snart, snart kommer jag få sova. hoppas jag.

( och ja, jag älskar bebben, onaturligt mkt, trots att han får mig att bli en trött, grällsjuk zombie).