har avslutat en värsta jobbveckan i mitt liv. kommer heller aldrig vara med om ngt liknande ( hoppas jag verkligen). kommer jag bli starkare som människa av detta? kanske. kommer det att påverka mig? absolut. jag kommer säkerligen bli skitarg, säga dumma saker till mina kids, till och med somna osams. men ändå. påverka mig har det gjort och fått mig att omvärdera mkt. och man kan inte inbilla sig att man ska bli perfekt i vardagen. för det måste få vara kaos i vardagen för att vi ska kunna uppskatta guldkornen.

sitter här med mitt lilla hjärta som kollar på lejonkungen hennes nya favvo. och vilken favvo dessutom, lejonkungen är ju underbar. njuter minst lika mkt som lilla hjärtat. och varje gång simbas pappa dör i öknen så börjar hon gråta och jag tröstar. och jag tycker att det är underbart att jag har en empatisk unge. jippie, jag har lyckas.

myser med ett glas vin, och snart åker sushin fram. lillan ska ha nudlar, och sen ska vi hetsäta nötter och kolaremmar. och lillan ska sova soffan, urmysigt tycker hon. och även jag, att ha henne sovandes i soffan medan jag kollar på På spåret. älsk påt.