i så fall ligger jag jävligt bra till. mina vänner är kanon. rakt av. annars skulle de ju naturligtvis inte vara mina vänner. så det så. har aldrig haft det nästintill obligatoriska tjejgänget, men lider väl inte direkt av det. är dålig på att skriva kramizzzz och puss. ja nu raljerar jag om tjejgäng, vet. men va fanken verkar vara en del intriger som försegicks i såna iallafall när man var yngre. inte nu. på lägoch mellanstadiet hade jag superpolaren matilda och sen lite andra gästinhopp men det var nog hon som var the shit för mig så. sen på högstadiet blev det camilla. och sen tillkom några polare runt henne. parallellt med det så fick jag mina homies på gymnasiet. dock mest killar. och vi hänger ju fortfarande i vått och torrt. typ. men när vi har skaffa kids blir det faktiskt mer meckigt att träffas. och i början bodde vi alla i uppsala och enköäingstrakten, nu har vi ju spritt ut oss mer. så är det bara. tyvärr. men vi försöker väl ses ngra gånger per år så många som det bara går. och det är nice.  bra skit.

har även lyckats fixa ngra sköna vänner här i tärnsjö. ngra av makens vänner har blivit mina vänner. och när jag fick barn så fick jag egna vänner. härligt. de andra här på orten var också bra så klart. men att få lite egna bekanta var kanon. och dom är väldigt bra. folk man faktiskt kan säga till att man mår kass. att man bråkat med maken och det känns skit. sånt är bra folk. konstigt nog är två nära vänner inom samma bransch. skolsyrra och förskolelärare. varför.

by the way. träffade mina nya elever idag. känner att denna termin kommer bli finfin. eller som min syo på gymnasiet sa: go for the best, die hard...