lugn dag igår, vaknade sent eftersom livets mening var hos mormor. var där länge och hängde kom hem på kvällskvisten. daniella skulle iväg och rida med ngra tjejkompisat. ett nyfunnet intresse. nåja. hon drog vid 21, och nike somnade vid 2130, en timme senare ringer telefonen. ngn okänd ringer och säger att daniella har blivit avkastad. åker dit som en galning. maken har druckit öl och kan inte åka själv. hon ligger på backen fixerad på en bår och får syrgas. tänkte, jävlar! dock så var hon ok. hon var blodig och omtöcknad, yr, men hon pratade. misstänkte hjärnskakning. höll hennes hand och pratade, gullade och talade om hur mkt hon är värd. hon är värd allt, herregud vad jag älskar henne! sjukt nästan! man kan göra väldigt mkt för sina barn, även de som är bonus, de kärleken är så stark och nästan psykotisk. efter en timme kom ambulansen. jag var myggbiten satan. hade ont i benen så att det värkte när jag skulle somna. brandmännen gav mig en filt för att försöka skydda mig mot myggen där jag satt.  killen åkte med. hon tyckte inte att jag behövde följa efter (visade sig sen att hon inte menade det, hon hade velat haft pappa med också). lillan! men det gick bra.

facit för en ridtur: änglavakt, en hjärnskakning, ett blåöga som hade fått tyson att bli grön av avund, 6 stygn i huvudet samt ett avslitet korsband. illa, men fan så illa det kunde ha gått. och fan så bra det kunde ha gått. plus minus noll.

har passat upp på daniella idag. pysslat och donat om henne. har känts bra för själen. imorg. drar vi till parken zoo. då stannar killen kvar och sen får hon åka till sin mamma. hon kan inte vara själv nu. åh, liten!!!!

ett öga (i öppet tillstånd) som varit väldigt när ngt hårt.  trots det, ack så vackert.