Jomensåatt

"mamma hur länge kommer du leva?"
" tills du blir stor och dina barn blir stora"
" lovar du?"
"Japp"
"bra för annars kommer jag inte heller orka leva sen, mamma."

Tystnad

" men om jag inte får barn, vad händer då?"
"eeh, sov nu ist"

N1 funderar vid sänggående

(klump i magen för att jag kanske ljuger, men känns lite väl brutalt att berätta för en trött 5 åring att mamma kan dö Imorg om ngn olycka skulle hända)

Sommar har det varit. Solen har varit där bakom molnen. Regnet har dominerat as u all know. Men även färja till och tivoli, havsbad och, stughäng i pärnu, Estland med mina föräldrar jordgubbs-, kantarell-, blåbärsplock, möten i skogen, myggjävlar, furuvik, och bad i pool och dalälven. Skönt kompishäng för stor och liten

Jag pratade med en manlig person för ngn dag sen och frågade honom hur det var. Han svarade att han tyckte det var hemskt att vara ifrån sitt barn. På riktigt hemskt. Och det var så naket ärligt och helt underbart. Började nästan fulgråta där och då. För ALLA barn borde ha rätt till en förälder som håller på att bryta ihop utan dom. Alla borde ha rätt att bli galet älskade.

Och vi föräldrar borde bli bättre att säga det/ stå för att vi faktiskt saknar och vill vara med våra barn. För det vill jag. Jag saknar mina barn så mkt ibland.
Ibland kommer det över mig så mkt att det gör fysiskt ont.
Till saken hör ju även att jag bara jobbat i 3 veckor hittills så det blir bättre. Klumpen blir mindre och mindre. Men just nu är det ibland jobbigt. Och det står jag för.

Inte det att jag inte trivs på jobbet för det gör jag verkligen, med både stora och små... Och jag är satans bra på mitt jobb, och är i mångt och mkt stolt över det jag gör. Och det är mina barn som gör att jag gör ett bra jobb.

Började för 2 veckor srn. Hade nystädat skrivbord då. Jajamensan

demo, men älsk som fan. till er som det berör. NI vet vilka ni är.

vad vore jag utan er

när regndroppar faller ner

och allt är kallt är grått

vart än mina ögon ser

vad skulle jag göra nu

och hur skulle allt se ut

ni är allt

utan er är jag inget alls

hur skulle det se ut utan er?

om ni inte funnits i min närhet.

För första ggn sov n1 och n2 hos mormor och morfar. Och vi fick en kväll för oss själva. Den tillbringades med en snabbvisit hos Fredrik och Ulrica, som inte sett mig på så länge att de tyckte jag var smalnat av. Failure. Men snällt :)
Sen var blev det mat på underbara Måns Ols med Linda och Arvid. Härligt att få hänga med dom utan barn och få prata och hänga med dom utan att hela tiden bli störd. Och don't get me wrong. Älskar dom till döds. Men jag lovar att jag är en så mkt bättre mamma när jag fått sovit en hel natt.

Jag beställde en grym blodig ryggbiff med bea och countrypotatis. M beställde en hamburgare som även den var helt gudomlig. Otrolig!!!! Åt upp en rejäl bit av den också.

Efter det gick vi på bio snabba cash 2. Även den till belåtenhet. Grym. Och sen en jävla massa godis på det. Underbart!

Vaknade imorse, utvilad. Och fit for fight. Låg och åt frukost i sängen och öste sen in chips i lass. Underbart. Till kl 12. Det är stort!!!! Hehe. Efter 12 så drog jag ut i skogen i myggriket. För att plocka kantareller till mamma och pappa som tack. Jag tror de blev glada iaf. Hämtade dom runt 14. Mina godingar.

Laddad för en ny vecka med jobb. Eller nja. Är faktiskt trött fortfarande. Men eleverna är super. Men det tar ett tag att komma in i jobbet känner jag. Hepp!

Och ja, Arvid löjligt att fota mat. ;-) Bjussar på en fulbild på mig också. Självdistans kallas det

Myggbiten och blåmärkig men nöjd att vara hemma igen.