i jakten på den perfekta smörbollen så har jag äntligen hittat ett recept som funkar. och det är så satans gott. smörboll, är ju den mörka kokosbollens lite lamare kusin, är även mer ljushyad, ,men ack så lockande.  har nu gjort en sväng, och jag bara hetsäter. delar ut till alla som kommer förbi för att bli av med dom, annars så slukar jag dom själv. kommer snart se ut som en smörboll.

ser inte mkt ut för världen. men jösses amalia.

bjussar på receptet och tulla inte på visptiden.

Smörbollar, eller havreboll om man vill.

250g smör eller margarin
2 dl socker
7,5dl havregryn
2-3 msk kallt kaffe
2-3 msk oboy
2½ tsk
vanillinsocker

Vispa samman till en smet med elvisp i ca 15-20
min
Ställ smeten i kylen så den stelnar.
Rulla sen till bollar i kokos (eller
pärlsocker om man föredrar det).

jag har även letat efter ett recept för en delicatoboll, och jag tror jag börjar hitta de hemliga ingredienserna. ngn som vill hjälpa mig med det?

det var instant love när nirvana dök upp. de var så nytt nyskapande och så galet trashiga. jag hade inte en chans att kunna identifiera med mig med eurodiscobruttorna i lackkläder som ålade runt. men en halvsunkig snubbe med otvättat här och hundögon. no problemo. att jag dessutom på klassiskt tonårsmanér tyckte att iiiiiiingen riktigt förstod, och att alla bara ställde krav, så kändes teen spirit som en multiorgasm. som at hitta hem. körde flanellskjortan stenhårt, klippte mig själv och drack smörja. men hade alltid dyra tunga parfymer av ngn anledning, i stil med diors poison,  sen att soundgarden kanske var stået vassare rent musikaliskt kan vara sant, men nirvana var så först. och de var verkligen en supergrupp. sen var ju kurt, bara namnet, kurt sjukt snygg. och ledsen, och oförstådd. ojoj. skaffade barn gjorde han också med courtney (som är ett riktigt vrak idag). och sen gick  han och sköt skallen av sig med ett hagelgevär. japp jag grät. plenty. en kompis hade flera framsidor uppsatta på väggen med rubrikerna. man såg en skitig gympadoja och en bit av ett ben. och där trodde jag det var slut.

men som tur var så kravlade sig david grohl upp från trummorna visade att han kunde fronta ett band och dessutom skapa ngt nytt, fast med grunge soundet. foo fighters. vilket satans bra namn, dör på det.  fan vad kungligt det är. de var precis här i stadion. och det var inte jag. men martin. avis avis. men av det lilla jag har sett är de lika bra nu som då. hajjar att morsan vurmar för sven-ingvar som var stora nä hon var ung. jag? jag diggar grungen.

från senaste plattan finns det några bra spår men den här känns väldigt foo. trummorna, beatet, och daves malande underbara sångstil, walk. och texterna. fy fanken, det är kärlek.

Do you remember the days
We built these paper mountains
And sat and watched them burn
I think I found my place
Can't you feel it growing stronger
Little conquerors

I'm learning to walk again
I believe I've waited long enough
Where do I begin?
I'm learning to talk again
I believe I've waited long enough
Where do I begin?

att de dessutom är kungliga live, och alltid gör genomtänka videos, gör mig bara mer exalterad. kolla in denna Falling Downinspirerade videon, som jag hoppas är lite ironisk, annars skäms jag lite.

btw_ dave grohl skulle ev. kunna vara ett frikort pga av sina ögon. (älskar ögon som "lever/uttrycksfulla" fanken, hajja eller skitit. färg spelar ingen roll.)

walk

  trots ångestklumpen i magen blidde det ju bra. satans naijs. efter en sväng till hembygdsgården för att dansa runt majstång, som lillan i år deltog i med hull och hår ( vilket gjorde att även jag sjöng falsk och hoppade runt som en groda) med diverse barn och föräldrar som var finklädda. jag? körde baggyjeans och stora solglajjer.  men lillan verkade nöjd. midsommarstången fick dock hård konkurrens utav tea och co underbara lilla valp, som snodde mkt uppmärksamhet. inte konstigt, både söt, och mjuk.

sen hem och slöade ett tag innan vi drog iväg till tea och peter med kids för mat. blev bjussade på gott grillat. inte illa. kidsen lekte kanon, och vi var faktiskt lite på landet. jordgubbar och glass avslutade middagen.

sen drog vi till älvåsa för lite mer dans. min unge röjde rejält. exakt vilken diagnos man kunde ställa på henne då låter jag var osagt, men attention och hyper visade sitt tryne iaf. ( ja, jag vet att man inte kan ha diagnoser tillfälligt, ok). hela ungen lyste bus,  och låg ibland innanför ringen och sprattlade. själv. aja. tea fick en egen tant också, det var grymt. hennes kille, han körde hundtricket fullt ut, dock inte medvetet men han syndes inte bakom den hjord av tjejer som flockades runt lilla vovven.

sen blev det lek och lite välsignelse (som vi kanske klarade oss utan, men det ingick lite i paketet). är förtappad så jag brydde mig inte. kidsen lekte som galningar i skaeboardrampen mest.och efter det så drog vi hem till peter och tea igen för chirre. vin och kaptenen, chirre för alla, dock inte kapten och vinet för alla. skönt midsommarhäng. nöjd. och ångestklumpen? minimal.

min kamera vill fortfarande bara ta suddiga bilder av ngn anledning. men här kommer ngra. tom, jag fick va med. inte för att det är mkt att se, men ändå. skönt att se att jag finns på rikt.  

midsommarpimpad trappa.

jag.

sötaste vovven i byn.

väldigt oklippt bild. men en höna som gick omkring och ba pickade. på landet.

alternativ rustschbana ( men stava bättre själv då., vet att det inte stavas så. orka.)

kids som leker kurragömma, räknar till 40. N hade lite svårt att hänga med hela vägen, men jag blir superimpad över att hon hänger med hjälpligt till 30.