var det. sjukt oskönt. gjorde ont. var förnedrande och bara jobbigt. dessutom hittade vi inte ngn parkeringsplats på 40 min. daniella kom sen på att vi kunde åka till barnavdelningen så vi körde urnt hela akademiska och ställde oss till slut på andra sidan vägen. vi hann båda dit vi skulle.

men alltså det gjorde så ont, var så obehagligt att ligga där med kräksreflexer. och sen ber de en svälja slangskiten när man helst bara vill slita ut skiten. urk! men det gick. stolt över det. och nej jag hade inte cancer. talade om för läkaren innan undersökningen att jag trodde att det var det.

åkte och jobbade. sen dag. köpte två par skor åt gullisen.gullisen blev glad. daniella hade dammsugit hela huset när jag kom hem (mot betalning så klart. men så skönt att slippa det. värt varje krona).  åt lite korv stroganoff och ris. inget sugen just. färgade håret, borta är allt sommarblekt ris. köpte en foundation i pudermineral form som glittrar så jag ser ut som en blänkande galning. snordyr var den också. och sen köpte jag en alldeles för mörk rouge. jamensåatt.

sitter här i min favvomorgonrock och pyser. en vitochblåsmåsmalrandig herrmorgonrock i frotte i märket boomerang. klockren. älsk på den. ska försöka drick lite te, ta ett äpple och en macka. chill med andra ord. fira att jag överlevde. tvivlade faktiskt ett tag där.

...seriöst. gastroskopi. trycka ner grej i halsen. jag är så himla toknervös och det är tur att jag int ekommer ihåg läkarens namn. den onda som övertalade mig att jag skulle få en remiss. jomen visst det lät väl bra då när det var jävligt långt borta i teorin. men nu står vekrligheten bakom dörren och knackar och jag är skitskraj..... aprädd... och funderar om det int ekan vara värt straffavgiften 230 kr  plus administrativa konstnader (säker helt sjukt mkt) för att slippa. men jag vet att jag måste gå. urk! finns ju en anledning att jag ska kollas upp. och nej, det har varit lite väl mkt knas med magen. jag tror ju alltid att jag klarar allt. men sen nu på sista tiden har jag fått för mig att jag har cancer. kanske inte jättemkt. men varför ska inte jag fått det, det är så många som har haft det. skrämmande många. nej lyckliga tankar. en lite gnagande oro finns att det faktiskt är mkt som är fel som kanske inte bara kan fixas med ett piller.

och ja, anders jag vet att även detta är ett i-land problem. dels sjukvård för 230 pix i steril miljö. och min osunda livsstil med förkärlek till chips som huvudmål i 20års åldern kan ha satt sina spår. (men va fanken jag var ung och smal. inget bet på mig då. så varför inte äta det man gillar.)  men det känns läskigt iallafall. tänk på mig i kamelland när du ser stackars svältande människor överallt. tänk på att jag stackars lilla jag, har fått en kamera nerstucken i halsen och det slipper de svältande människorna. nej fy. du vet att jag raljerar. men jag känner lite extra för de svältande människorna överallt nu, eftersom jag inte har ätit eller druckit ngt på morgonen. stackars mig ;) allvarligt tror att jag skulle behöva ett studiebesök hos dig. jag kan nästa vecka, får jag åka herka till dig?

och iochmed att jag börjar noja finns detliksom inget stopp. jobbet, livet, allt. aaaaaaaaaaaaarrrrrrrrrrrrrrrrrggggggggggggggghhhhh
hhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!!

fast egentligen är allt bra. en fast anställning vore ju kul, så man alltid slipper oroa sig vid terminsbrytningen. men det löser sig ju alltid. det gör det. och dumma anders får mig att inse att jag bara bitchgnäller om oväsentligheter.

bästa i - land problemet i min värld just nu: jag måste plocka bort blommorna själv ur fönstren innan försterpustningen kommer. den är bra som i - landsproblem. tydligen så är vi så feta att vi kan beställa tvättning av fönster (och inte är vi rika, men enligt maken så är det värt det. och ja han kanske har rätt. skönt att slippa iallafall). vardagslyx.

nä men en sång som piggar upp kanske. önskar mig själv lycka till nu.